TA-skolan del 2 - Prisdiagrammet och mönster

Hej och välkommen till ännu en omgång TA. I denna del ska vi fördjupa oss i prisdiagrammet och hur man i detta kan hitta enkla mönster som kan utnyttjas vid handel. Klicka på länken "Läs mer" nedan för att se hela inlägget.

Prisdiagram
Prisdiagrammet är själva kartan för en teknisk analytiker. Det är prisdiagrammet som innehåller all den information som behövs för att utläsa trender, pendlingar och marknadens psykologi. De flesta har nog kommit i kontakt med den enklaste typen av prisdiagram – linjediagrammet (se bild till höger). I denna typ av diagram prickar man ut stängningspriset för varje tidsenhet och drar sedan en linje genom dessa punkter för att få den kurva som visar prisrörelsen. De flesta prisdiagram man ser använder tidsenheten 1 dag, det vill säga varje prick representerar det sista priset (stängningspriset) som aktien handlades till under respektive dag. Det är dock värt att notera att man kan välja vilken tidsenhet man vill, från sekunder till år allt beroende på vilken tidshorisont man har för sina placeringar.

Linjediagrammet ger en enkel och överskådlig bild av prisrörelsen, men det saknar viss information; man vet inte hur priset har rört sig under själva tidsenheten. Denna information finns dock med i stapeldiagrammet och candlestickdiagrammet (se bilder nedan). Båda dessa typer av diagram visar egentligen precis samma information men på olika sätt. Vilken man väljer att använda är en smaksak, men enligt mig är candlestickdiagrammet att föredra tack vare dess visuella fördelar.

Dessa båda diagramtyper innehåller så mycket som fyra olika prisuppgifter för varje tidsenhet; öppningspriset (eng. "open"), det lägsta priset (eng. "low"), det högsta priset (eng. "high") och stängningspriset (eng. "close"). Skillnaden mellan stapeldiagrammet och candlestickdiagrammet är hur de olika priserna representeras.

För ett stapeldiagram gäller att öppningspriset representeras av en kort horisontell linje till vänster om stapeln, medan stängningspriset är den horisontella linjen till höger om stapeln. Det högsta priset under tidenheten illustreras av stapelns topp och det lägsta av stapelns botten. Denna typ av diagram kallas även för OHLC-diagram, där bokstäverna står för "open", "high", "low" och "close". Nedan visas exempel på en "bullish" stapel (priset går upp under tidsenheten) och en "bearish" stapel (priset går ner under tidsenheten).

Candlestickdiagrammet kommer ursprungligen från japan och det är mer visuellt effektivt då staplarna är färgkodade efter hur priset har rört sig under tidsenheten. Det finns olika färgkombinationer, men de vanligaste är grön/röd och vit/svart. För en candlestick där priset har gått upp är stapelns kropp (den färgifyllda rektangeln) grön (eller vit), och den nedre ändan av kroppen representerar öppningspriset medan den övre ändan anger stängningspriset. För en candlestick där priset har gått ner är kroppen istället röd (eller svart) och här är den övre ändan av kroppen tidsenhetens öppningspris medan den nedre representerar stängningspriset (alltså tvärtom jämfört med en grön eller vit candlestick). Candlestickdiagrammets fördel gentemot stapeldiagrammet är att man i den förre mycket snabbare kan få en överblick över hur priset har utvecklats (jämför till exempel de två diagrammen ovan). Den tekniske analytikern och tillika författaren Johnny Torsell (kolla gärna in hans och kollegan Peters hemsida) sa under ett utbildningstillfälle jag närvarade på att ett candlestickdiagram är för en teknisk analytiker ungefär som noter för en musiker – om man lär sig ”språket” kan man mycket snabbt utläsa vad som händer på marknaden.

Mönster
En annan fördel som jag tidigare nämnde är att det finns ett antal mönster, eller utseenden, för candlesticks som i sig själva kan ge information om vart priset kan vara på väg. Ett av de allra vanligaste är en så kallad hammer. Detta är en candlestick där priset har varit nere rejält under tidsenheten, men där optimismen helt enkelt har kommit tillbaka och priset har vänt upp igen – ett styrketecken! För att en candlestick ska klassas som en hammer måste priset både öppna och stänga i den övre tredjedelen av stapeln, och ju längre ”svans” nedåt desto bättre. För att ge en köpsignal ska en hammer efterföljas av en stapel som har ett stängningspris högre än hammerns stängningspris (se bilder nedan för exempel).

En annan styrkesignal är bullish engulfment, vilket är ett mönster som karakteriseras av en candlestick som öppnar lägre än föregående candlesticks stängningspris, men sedan vänder och stänger högre än föregående candlesticks öppningspris. Detta mönster beskriver egentligen samma fenomen som en hammer, säljarna har övertaget och stämningen är pessimistisk men när priset har nått en tillräckligt låg nivå kommer köparna plötsligt tillbaka och driver upp kursen.


Motsatsen till detta är bearish engulfment där mönstret är som för bullish engulfment fast tvärtom; priset öppnar högre än föregående candlestick, men trenden vänder och priset stänger till slut lägre än föregående candlesticks öppningspris. Namnen för dessa båda mönster kommer sig av att den andra candlesticken ”slukar” den föregående.


Det finns många sådana här mönster som har identifierats och har man fått blodad tand så rekommenderar jag att man tar en titt på denna sida.

Finns det då något belägg för att dessa mönster verkligen ger en fördel i handel? Vad man ska komma ihåg när det gäller teknisk analys är att det inte är någon hundraprocentig vetenskap, och det finns ingen mirakelmetod som kan garantera vinster för investeraren i varje affär (i så fall skulle alla handla så!). En sak är säker i alla fall, ju mer information man har och som man kan utnyttja desto bättre beslut kan man ta.

Vad gäller mig själv är jag ganska ny när det kommer till att läsa candlesticks, men jag märker att jag hela tiden blir bättre och lär mig se nya mönster som kan ge fördelar. För att bemästra konsten kan jag bara rekommendera att man sätter sig ner och tittar på historiska candlestickdiagram för sina favoritaktier (kan man till exempel göra gratis på bigcharts).

I nästa avsnitt ska vi titta närmre på trendbegreppet. Ses då!

Glad påsk!
//Henrik